Nu kan man ju undra vad jag gör uppe klockan 04.32 Det är bara jag och porrsurfarna som sitter vid datorn vid denna okristliga tid men jag är faktiskt bebis så jag åberopar min rätt att ha en konstig dygnsrytm.

Det är snart tredje advent. Snön lyser inte vit på taken och endast mamma är vaken. I morgon är det Lucia men jag tänker då inte lussa för någon. Dessutom är pepparkakorna slut så jag har ändå inget morgonfika att lussabjussa på. Mamma och jag ska baka nya i helgen.

I natt har mamma haft sin första migränattack sedan hon blev gravid. Här har hon gått och sagt till alla att hon blivit av med migränen. Tji fick hon. Jag har annars helande krafter. Jag är en unik healer som har gjort underverk för min mor. Från dag ett av graviditeten var migränattackerna som bortblåsta. Jag satte min lilla embryohand på livmodersväggen och sände upp helbrägdakrafter till migräncentrat i hjärnan och med energin flödande genom mammas kropp kom boten. Under hela graviditetens gång sedan arbetade mina magiska energifält med att stråla ut ledsmörjande kureringssalva i mammas lekamen och hennes leder mjukades sakta men säkert upp. Lite har gått tillbaka efter min födsel men jag kan ju inte göra hur stora underverk som helst trots att hela jag är ett underverk i sig. Och mammas taggtrådstarmar och phminusfyrahundratrettioniomagsäck och wcankanacke kan nog inte ens gud fader själv hela. Men migränen som sagt, nattens anfall var inte alls lika illa som de var förut och det har redan gått över så jag har nog ett finger med i spelet där med. Power till mig!

Ska bara meddela den stora nyheten att jag idag har nått min målvikt efter stor ansträngning. Jag är nu ett halvt kilo lättare. För att nå denna idealvikt krävdes mycket knutna nävar, grimaser och stånkanden men efter en stund var det över och mamma fick ta över och göra grovjobbet efteråt. Dvs rengöring från mina armhålor och ner till låren. Aaaahhh så sköööönt!

Mamma och jag hör ihop som ler och långsmil... Hon känner en sådan samhörighet som hon aldrig känt med någon person innan. En underbar känsla. På nätterna har jag börjat med en ny sak. När jag vaknar till och är lite orolig så sträcker jag mig efter mamma, trevar efter hennes hand och när jag finner den tar jag den, håller i handen och så slappnar jag av, ger i från mig en djup, lättnads suck och somnar om. Då blir mamma alldeles varm i kroppen och så ligger hon och tittar beundrande på konstiga saker som mina gropar på knogarna som hon finner supergulligt, mina dubbelhakor som hon kärleksfullt pussar och mitt hår som inte är något hår som hon ömt smeker. Hon klappar min kind och tycker att den är så otroligt len som om inte alla bebisars kinder är lena. Hon stryker handen över min rygg som hon tycker är så fin som om inte alla bebisars ryggar är fina. Hon håller om mig och älskar mina kramar som om inte alla bebisar kramar är härliga. Mamma tycker att jag är helt unik i mitt slag, ett underbarn, det största miraklet på jorden... ja, och det är jag ju också.

          COWGIRL SLASCH TOMTENISSA I SHILLLÄGE INFÖR JULFEST

På tal om mammas jobb så måste jag här få skriva av mig (henne). Hon förstår att de kanske vill ha hennes kontor till annat, hon förstår att framtiden är oviss och att det är omorganisation på gång, att avtalen inte är påskrivna och att ingen vet hur framtiden ser ut. Men informationen har som vanligt varit obefintlig och det är dåligt skött. Hon har inte fått löneförhandla och fick svaret att alla föräldralediga får en procent i löneökning, inte mer, inte mindre. Så får det bara inte gå till, tycker lilla jag. Och varför säger de att mamma ska omplaceras före den som arbetat kortare tid än henne? Visst är det så att har man en kronisk sjukdom och har varit borta mycket så spelar det ingen roll att man kanske kommer igen senare för just nu är man ingen resurs utan ett problem som de inte riktigt vet vad de ska göra av. Mamma känner sig lite undanskuffad. Hon har arbetat sig uppåt, fått ett jobb som hon trivs med och haft bra arbetstider, nära till jobbet och bra arbetskamrater och så blir hon sjuk och sedan gravid, ja då ska hon omplaceras till ett mycket sämre jobb som hennes leder kanske inte ens klarar av och accepterar hon det inte så varslas hon. Hennes framtidsversion just nu är att hon får sluta, pappa lämnar sin fyra och ett halvt år äldre fru får en fyra och ett halvt år yngre Pamela Anderson-kopia med förförisk blick och mamma har inte råd att bo och äta. Hon blir hemlös och får sätta sig bland gässen nere vid Lötsjön och hoppas att tanterna som matar fåglarna ska slänga några brödsmulor till henne också.

Fast, som hon säger, hon orkar inte ödsla energi på att grubbla över jobbet för att just nu är det jag som är nummer ett. Det kan man ju förstå att jobb kommer i skymundan för en sådan prinsessa som mig. Och mamma funderar skarpt på att helt ändra kurs, gira, vända och accelerera mot en helt ny karriär, som lyxhustru eller nåt. Planen är att vinna storkovan, bli berömd författare, köpa ett mansion på spanska solkusten, en sommarstuga i fjällen och flytta in i ett slott här runt knutarna någonstans. Det låter väl som en bra plan :) Och lilla jag verkade ändå inte gilla Karolinska Apoteket eftersom jag skrek hela tiden igår...

Julfest - det ska väl vara ett fridfullt engagemang med julsång och god mat, levande ljus och skratt. Jag skulle le gulligt och charma mammas kollegor, ja det trodde hon i alla fall. Det började bra. Nere i källaren där det bjöds på glögg (även amningsvänlig sådan) var jag en rätt så sympatisk liten tjej. Jag log lite, tittade nyfiket med stora ögon och tyckte att mammas kollegor är roliga, härliga människor. Men på något sätt blev det för många människor och för mycket stim och jag kände mig allmänt trött, klängig och putt så jag beslöt mig för att ackompanjera nubbevissångarna och luciatågsentusiasterna med min vackra stämma i surdur...

Mamma tänkte innan att det är ju bara att gå ut med mig om jag blir ledsen men framför den ena dörröppningen stod luciatåget och den andra dörren var blockerad av bord. Hon hade också inbillat sig att hon aldrig i livet skulle sätta sig och amma där inför alla gamla arbetskompisar men när nöden trängde på så slängde hon odiskret fram tutten i en anfall av hjälplöshet när jag inte gav med mig. Och vid matbordet satt denna donna och pruttade så att julmusten bubblade över. Snacka om partypooper. Mamma blev alldeles genomsvettig och tyckte bara att det var allmänt jobbigt. Hon fick knappt i sig någon mat, hann inte prata med så många och flydde fältet rätt så tidigt. Och mammas kontor används numera som ett skrotlager och hennes personliga saker var bortplockade. Kändes rätt så mysko alltihop. Men hon är glad vi gick dit och träffade alla trevliga gamla arbetsmyror och så fick hon en julklapp åxå, bara en sån sak.

Roligast var när en av "apoteksbrudarnas" femårige dotter tröstade mig genom att sjunga lilla snigel samtidigt som luciatåget sjöng någonting annat. Ha ha! Gullig tjej!

                              GLADARE ÄN SÅ HÄR VAR JAG INTE

I går glömde mamma att det var onsdag och på onsdagar är det ju mammavallning men så ringde Alexandra och undrade om hon kunde komma förbi tidigare eftersom hon skulle till öppna förskolan innan och de stänger halv ett och då är det ju onödigt att gå hem emellan och självklart fick hon det. Malin kom också över och jag, Liv och Noelle shillade ihop. Häftigt att se Noelle reagera på ljud nu :) Urcoolt! Tänk vad de kan göra!

Det blev som vanligt kakfest och efteråt en behövlig promme runt bägge sjöarna. Vi var fyra bebbes med fyra babes denna gång.

Nu ska mamma och jag på fest så jag återkommer om den imorra...

Morr och grymt! Jag blir så in i sjuttons, fy fabias, attans förbenad. Moster Kristina tog ut 200 Euro för att köpa julklappar till barnen men då hon stod och tittade på kläder kom två ryskor och ställde sig på varsin sida om henne och innan hon visste ordet av var både plånboken och ryskorna borta. Snacka om att stjäla från den som minst av alla förtjänar det. Om jag fick tag på dem så hade jag tagit mina använda babyren och tryckt upp i nyllet på dem. Tagit mina nedbajsade blöjor och tryckt ner i halsen på dem. Skrikit dem rakt i öronen tills deras trumhinnor spricker. Händer det igen så ska jag säga åt henne att bussa mig på dem. Sedan tänker de nog efter både en och två gånger innan de gör om det. Grrrrrr!

                 MOSTER KRISTINA, GLAD ÄNDÅ

Moster Kristina är så klok så trots att hon förstås blev arg och ledsen så kom hon fort över det och tänkte att, nä, det nöjet ska de inte få att de knäcker mig och det är ju bara pengar. De kan ta pengarna men de kan inte ta min stolthet och min kärlek. Och så sa hon att det var väl meningen och att hon skulle lära sig något av detta.

För bara någon vecka sedan råkade även farmor ut för ficktjuvar. De tog hennes telefon och hennes almanacka. Ha, tji fick dem för de trodde säkert att det var en plånbok de fick tag på.

Det jobbiga är ju att bilder mm är borta och som för Kristina att hon måste skaffa nytt körkort, visakort mm. Blääää för tjuvar. När jag blir stor ska jag bli tjuvjägare.

Ena kameran är såld. Mamma har som sagt tänkt göra big buissnes via blocket genom att sälja av lite prylar. Folk har hört av sig med den ena dumma frågan efter den andra. Ett svart/vitt lammskinn - är det både det svarta och det vita för 400 kronor??? Två kameror en för 1000 och en för 500, är det bägge för femhundra??? Och så dem som stämmer träff och ber en att lova att inte sälja till någon annan men sedan inte dyker upp. En kille har mailat flertalet gånger och frågat konstiga frågor och när han väl skulle komma och titta så mailade han att han firkild är, inte koma kan, koma sen... I går mailade en annan kille om ena kameran och han verkade väldigt seriös, frågade om objektiv, om när han får komma osv. När mamma föreslår en tid svarar han: Jag har inte tid att kolla kamera... Nähä! Varför tjatar han då för. Men nu är i alla fall EOS 500, analoga såld men när vi skulle prova den var batterierna slut och vi har ju haft kameran i ett skåp i flera år så mamma sa att hon inte kan garantera att den fungerar men att den ju alltid har gjort det innan. Kameran var en julklapp till mannens fru. Ha ha, tänk om hon får en gammal, begagnad, trasig kamera i julklapp.