MINIBUDDHA MEDITERAR

     (titta å lär, morsan)

Mamma är snillerik (läs lat) när det gäller att komma på genvägar som är snabbvägar. Allt ska gå undan, fart är kul, stillhet är boring. Därför listar hon ut små fusktrix, snappar upp lite av andra, kommer på lite själv och gör det till sin egna tradition. Att städa ett badrum är enkelt. Hon slänger ut allt som står på golvet, tar duschslangen och spolar av rubbet, rengör toa och handfat, sköljer igen, låter det lufttorka och voila, klart och skinande rent.

När hon ska baka pepparkakor så ska det smaka som mormors men för att slippa göra degen från grunden så köper hon färdig deg men lägger sedan till en halv tsk kardemumma och lite extra ingefära, kanel och nejlika så smakar det mera. Sedan plattar man till degen lite till en fyrkantig massa, bred som en osthyvel, lägger den i frysen en stund, tar lite matolja eller mjöl på en osthyvel och hyvlar sedan degen direkt på plåten. Grädda och klart. Att göra bollar av chokladbollar är onödigt. Ta bara en form, strö pärlsocker på botten, tryck ut degen i formen och strö pärlsocker över och du har en chokladbollstårta. I stället för att göra jobbig smördeg till morotskakor, som du givetvis köper fördig mix för, ta hasselnötskräm och smeta på kakan. Enklare och mycket godare. När man ska göra grytor mm så måste man faktiskt inte försteka köttet och grönsakerna i olja först utan släng bara ner allt i vattnet och koka och det smakar faktiskt ingen skillnad. Och har man riktigt bråttom så kommer här en mycket viktig livslektion. Ta alltid i sockret först och te-påsen sen om du vill att sockret ska smälta fortare. Om mamma fick bestämma skulle tiden gå så fort att i morgon var igår. Always shoose the simple path som reklamen säger.

Om vi nu ska vara allvarliga en sekund så måste mamma göra det enkelt för sig. Nöden har ingen lag när man är en fibrocolonrefluxpisksnärtsmigräntant. Hennes stora utmaning just nu är att lära sig att det går långsammare, att hon måste hitta andra sätt att ha kul på än att klättra i berg, flyga drake, trekka i djunglar och över glaciärer, hänga i gardiner, leka apa och hoppa från hustak med ett paraply... eller .. ja..

Hennes livfillosofi har alltid varit att göra minst en rolig sak per dag. Det är ju tur att hon tycker att det är kul med lilla mig då och att hon är så lättroad att hon roas av att roa mig och se mig road :)

Jag har blivit en riktig dregelfia. Ja, jag var ju tvungen till det eftersom mamma köpte dregellappar åt mig. Man ställer ju upp. Mamma tror att jag ska få tänder. Det har hon trott sedan dagen jag föddes bara för att man faktiskt kan se två vita streck i underkäken och mina kusiner Mariella och Leo har haft tänder så länge moster Kristina kan minnas. Hon kommer inte ihåg att de någonsin inte har haft gaddar. Och mamma och hennes systrar var tidiga de också. Och nu har jag börjat med att ta tag i mammas lillfinger, dra in det i munnen, hålla fast det stenhårt så det inte smiter och så drar jag det fram och tillbaka mot tandköttet i underkäken samtidigt som jag biter till då och då. Någon gång har jag råkat bita mig sjäv och då grät jag för det var inte lika snällt som att bita morsan. Men i ärlighetens namn så var de andra barnen i mammagruppen också dregelfior och dregeljönsar så det kanske inte är tänder på g ändå. Men när de kommer om så där tre månader kan mamma säga att vad var det jag sa, det var tänder på gång...