Lyssna nu på mig.....

Här kommer lite tips för er som funderar på att skaffa föräldrar. Tänk på att föräldrar är mjuka och bilar är hårda. Detta bör praktiseras när det gäller det mesta för föräldrar är klumpiga varelser. Kom ihåg att föräldrar gör inte som du jollrar åt dem, de gör som du gör. En viktig sak att tänka på är att man äger inte sina föräldrar. Man har dem bara till låns. Du bör aldrig skrika åt dina föräldrar utan jollra i bestämd, låg ton så att förstår de vad som gäller. Gå alltid ner till deras nivå, anpassa dig efter deras förmåga. För att förstå din förälder bättre försök att behålla din föräldratro, ditt föräldrasinne. Och till sist, passa på att njut av dina föräldrar. Innan du vet ordet av är de gamla och flyttar till en äldreboende. Då får du inte ta det personligt om de väljer att spela bridge eller boccia med pensionärspolarna istället för att träffa dig. Det hör till deras normala utveckling att klippa navelsträngen och bli självständiga individer. Det betyder inte att de inte älskar dig, för det gör dem och de stunder ni kommer att tillbringa tillsammans blir desto värdefullare. Så, ta hand om dina föräldrar, uppfostra dem med kärlek, varsamhet, ärlighet och godhet så kommer ni att få ett bra liv tillsammans.  

                                           SITTER SJÄLV! LURADE....

Nä nu vet jag inte vad jag ska tro längre. Var har jag hamnat egentligen? Nu har det helt snurrat om för pappa också. Igår kom han hemdragandes med ett stort träd som han ställde upp i vardagsrummet. Ett träd! De hör väl hemma i skogen väl. Fattar ingenting! Det kan ju vara lite svårt att bedöma exakt hur stor granen är när den är nätad när man köper den så när pappa släppte grenarna fria så vällde de ut och tog upp halva vardagsrummet. Men hallå, var ska mitt babygym rymmas hade de tänkt? Ja, mycket ska man vara med om i sina dagar.

Köpa gran förresten, inte är det som uppe i Jokkmokk där de bara går ut i skogen och hugger ner den gran de vill ha. Kriminella element i kylan! Tror morfar och mormor har svårt att förstå att man betalar för en sådan grej.

Pappa hade lovat mamma att tjacka en med silver och det hade väl varit ännu dyrare. Snacka om att mamma skaffat sig extravaganta vanor.  Fast det blev en utan förgyllning i alla fall och den har redan visat var den går för genom att sprida sina små barrbebisar över halva lägenheten. Tydligen hyser trädet en massa träockupanter också så nu har vi fått en massa husdjur. Mamma gillar ju djur som tidigare nämnts så nu måste hon väl vara nöjd men nä. Mutter sa mamma. Silver eller inte, ett träd! Ett TRÄD! Vart är världen på väg?

Mamma har börjat se saker med nya mammaögon. Under dagens pepparkaksbak åt hon inte av degen. Hur vuxet är inte det? När hon gjorde en morotskaka igår slickade hon inte skålen (ja ja, lite kanske). När hon blir arg svär hon inte och hon blev väldigt upprörd över att dagens sextonåringar har fler sexpartners under ett år än vad en 68-generationare har under hela sitt liv. Hon väntar plötsligt tills det blir grön gubbe innan hon går över vägen och hon har fått en slags bakterienoja och tvättar händer överdrivet ofta, tänker på att inte lägga kakor och mackor direkt på bordet och byter disktrasor i tid och otid. Hon börjar förlora sin coolhet, sin äh,vad fan spelar det för roll-attityd. Hon är MAMMA!

Förra fredagen dog Cyperns förre president. Landet hade landssorg under tre dagar så på måndagen var skolan stängd. Kusse Mariella var "pissed", minst sagt. Varför kunde han inte gå och dö en måndag eller nåt när han ändå skulle dö? Att ha landssorg en helg är väl ingen vits.

Nog om det! Tänkte skriva om vilket mönsterbarn jag är. Hur kan man bara vara så lugn som jag är? Det är ingen som klagar men har inte mamma och pappa haft en enorm tur så säg? Jag är för det mesta nöjd bara jag får ha sällskap av mamma eller pappa och får mat när jag vill. Fast inom ett par veckors tid, så där lagom till släktbesök, julafton och dop så kommer jag att ha nästa utvecklingsperiod. Ti hi! Bra timat, eller hur?

Sent igår kväll bakade mamma igen. Jag somnade men inte hon och eftersom det gick bra att lämna mig med pappsen så passade hon på. Det blev morotskaka och havrerutor. Luktade mums i hela huset.

I går var lilla Liv, hunken Melker och jag ute med våra barnvagnschaufförer. Det blev bara lilla sjön denna gång men chaufförerna måste ju få lite ledigt de med.

Det är rätt så skönt det där med att ligga nerbäddad i en varm och skön barnvagn medan någon annan gör jobbet. Morsan är lite avis. Och i affären ligger man i sin fåtöljliknande stol i shoppingvagnen som den mest dyrbaraste varan. Och man blickar över hyllorna, flirtar lite med förbipassagerarna och har det allmänt slappt. Livet leker!

Annars händer inte så mycket. Hur många gånger kan man skriva om nattsömn, bjöjbyten, amningsstunder, besök, shoppingturer och promenader? Börjar bli lite tjatigt så jag har slappat lite med dokumentationen av sådant. Nu är det ju jul som gäller. Jul, jul, jag vill ha mer jul. (Läs mamma vill ha mer jul).

So, that's all folks..for now.

                                      ALLT SKA DOKUMENTERAS. HÄR ÄR JAG I AFFÄREN

Och det hände vid den tiden att från kejsar Askdal utgick ett påbud att hela världen skulle befruktas. Detta var den första befruktningen för den heliga modern och fadern, och den hölls när Kvirinius var landshövding över Syrien. Alla gav sig då iväg för att befrukta sig, var och en till sin stad. Så for också Håkan från staden Sundbyberg i Sverige upp till Sophiahemmet, till Stockholms stad som heter öh..Stockholm förstås, eftersom han var av Stockholms hus och släkt. Han for dit för att befrukta sig tillsammans med Annelie, sin trolovade, som skulle bli havande. När de senare befanns sig där, i Danderyd, var tiden inne då hon skulle föda. Och hon födde sin förstfödde dotter och lindade henne och lade henne i en sjukhussäng, eftersom det inte fanns något rum på patienthotellet för dem. I samma trakt uppehöll sig några barnmorskor, som låg ute och vaktade sina redan förlösta bebisar om natten. Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket förskräckta. Men ängeln sade: "Var inte förskräckta! Se, jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket. Ty idag har en AIK:are blivit född åt er i Stockholms stad, och hon är Minea, av Askdals. Och detta är tecknet: Ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en sjukhussäng." Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

"Ära vare AIK i höjden
och frid på jorden,
till människor hans välbehag.

"När änglarna hade farit upp till himlen, sade herdarna till varandra: "Låt oss nu gå till Danderyd och se det som har hänt och som Herren har låtit oss få veta." De skyndade iväg och fann jungfru (yeah right)

Annelie och Håkan och barnet som låg i sjukhussängen. Och när de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det förundrade sig över vad barnmorskorna berättade för dem. Men Annelie bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta. Och barnmorskorna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt som de hade hört och sett, alldeles som det hade blivit sagt till dem.

Pappa formaterar om hårddisken. Själv håller jag på med en mer utdragen process - omformatering av mammas bröst. Utdragen i dubbel bemärkelse för i ungefär sex månader hade jag tänkt mig att jag skulle dra ut dem så att de blir långa och fina som två slappa elefantöron i miniformat. När de sedan inte är funktionsdugliga för mjölkproduktion så får de nya användningsområden istället. Om det t.ex blir modernt med axelvaddar igen så är det bara för mamma att slänga upp tuttarna över axlarna och – voila. Om det är kallt och hon fryser om händerna kommer hon att kunna stoppa in dem i jackärmarna, dra ner dem över labbarna och använda dem som rattmuff. Och till sommaren, då hon säkert inte fått bort sin graviditetsmage än p.g.a diverse snacks så kan hon bara, inför beach 2009, låta brösten hänga ner över magen för att dölja den. Praktiskt och bra!

Så visa tuttarna, visa tuttarna, visa tuttarna....

NÄ, TÄNKER INTE VISA TUTTARNA....

Min nya grej är att asgarva. Tidigare har jag på min höjd gett ifrån mig ett litet fniss men oftast har jag inte bjussat på mer än leenden trots att jag är en glad typ. Men nu kommer det oftare och oftare ett riktigt skratt från mig. Speciellt roligt är det när mamma pruttpussar mig på magen. Helst på morgnarna för då är jag på bäst humör. Att pruttpussa under fötterna fungerar också rätt bra om man vill höra ett skratt från mig. En annan sak som jag trivs med och tycker ät kul är att sitta högt uppe så att jag kan se ner på folk. Att sitta på mammas knän när hon böjer upp dem och hon själv ligger ner, det kan ju få vem som helst att skratta.

Fast att hitta en bild jag skrattar på är svårare....

Mamma har haft lite dåligt samvete för att hon inte har tränat mig att ligga på mage så ofta. Jag har verkligen hatat att ligga så och gallskrikit från första sekund. Jag har ändå varit stark i nacken och bm sa att här har vi någon som har tränat mycket fast vi i princip aldrig tränat. Men nu har mamma tagit tag i det hela och varje dag övar vi på denna nya talang. Och jag kommer ikapp snabbt och lär mig fort om jag får säga det själv. Blir jag road under tiden med en spegel eller en leksak så ids jag tålmodigt ligga och kämpa i flera minuter. Sen blir jag leds förstås. Man kan ju inte ha hur mycket uthållighet som helst.