Mamma, soffpotatisen, är en riktig softis. Hon har gått från att vara fru sten till att vara mamma blödig. Att bli förälder förändrar verkligen en människa. Inte för att mamma var en ond människa förut men nu har hon större förståelse för andra mammor, är mer hjälpsam och ödmjuk så tänk vad en sån som jag kan bidra med. Hon är också mer försiktig, vid övergångsställen, bilkåkning, istappar som hänger ner från takrännorna, ja hon tänker mer på sånt. Innan har det varit mer dör jag så dör jag principen. Jag tror inte hon skulle ta barnvagnen med upp på en aktiv vulkan eller ta med mig i en baby björn när hon hoppar fallskärm. Man hoppas  ju det i alla fall.

Ibland, när jag sover, så ligger hon och tittar på mig, med någonting ömt i blicken och hon säger att hon blir alldeles varm i hjärtat. Hon smeker min arm och håller min hand och kan inte somna utan att känna min andedräkt intill sig. Softis som sagt.

Innan jag föddes hade mamma många teorier om hur det skulle bli. Jag skulle till exempel sova i egen säng från första början men det klarade varken jag eller hon av. Hon trodde att hon skulle kunna påverka mina sov och mattider genom att vänja mig att äta vissa tider och genom att släcka ner och prata lugnt och sjunga vaggvisor men jag är inte så lättpåverkad utan gör precis som jag vill när det gäller de sakerna. Hon inbillade sig också att om hon är glad och lugn så kommer också jag att vara det men se det fungerar inte mot magknip och sådant ofog. Fast för det mesta så är jag en positiv person och som sagt, det smittar av sig.

Helgen har gått i advents tecken och sista handen har lagts på julklappsinköpen som var färdiga redan tidigare men som mamma ändå spädde på. Förstår inte varför hon måste sponsra tomten.

Så hade ju mamma sin bakångest också som hon var tvungen att kurera. Ja, den gamla vanliga baken gör hon inte så mycket åt, den får se ut som den gör, men julbaket skulle tas tag i. Fem favoriter trixade hon fram, plus en extra plåt brända pepparkakor. Den kanske var till pappa den.. Den och den enorma disken. Men bara han får äta av mammas nougathavrekakor så klagar han inte.

Efter ett skönt bad satte vi oss sedan ner med glögg och pepparkakor och mysade. Nu är det jul. Och med det vill jag passa på att göra reklam för mitt album som släpps här i dagarna; Mineas egna tolkningar av julens visor. Precis som alla andra stora svenska artister så måste jag ge ut mina julsånger. Några exempel är 

Morsan med röda ögonen, hette en helt vanlig mor, som har blitt trött i ögat, därutav dess röda sken....

Ser du mina ögon blå, utan sup och ändå två....

Goder afton, goderafton både mor och far, jag önskar eder bägge att ni ny blöja på mig tar...

Farsan var en babydräng, babydräng, babydräng. Han bytte mina blöjor fem, blöjor fem, blöjor fem...

Natten går tung i vak, runt hela sumpan, kring mig som mycket lät, päronen gruva, se på min tröskel står, nedspydd med kräk i hår, santa Minea, santa Minea...

Donna Novis, pappa, pappa, donna novis paaaapa...

Hej alla nissar, gå i taket, å låt oss skrika oss hesa...

I´m dreaming of a milk christmas...

Stilla natt, minne blott, inget är frid, med Minea bredvid... och favoriten

Nu tändas tusen juleljus och allt är frid och fröjd, för född är Minea underbarn, vår nya Askdalschef....