Antingen är jag väldigt hungrig - jämt och alltid, eller så är jag en kines-wannabee eftersom jag äter katt...

                      (JA, DET ÄR EN SNORKUSE NI SER....)

Sitter här och läser om själva dopakten. Det måste kännas bra konstigt att som övertygat präst stå och predika för hädarna. Jag lovar att de flesta som döper sitter där och tror inte på ett ord, gör det för traditionens skull och festens skull och där står prällen och talar för döva öron. Några kanske tänker att tänk om, tänk om det är sant det som står i bibeln, så för säkerhets skull så, men det är nog det närmaste en trosbekännelse de kommer. Så, jag erkänner, vi är ett gäng hypokriter. Men tänk om...

Uppslutningen igår var bättre än förra veckan. Så det är inte slut med uppslutning för de slutkörda morsorna. Fem morslaschbarnpar dök upp och vi gick sjöarna runt och som vanligt sov jag mig genom erfarenheten. Inga överraskningar där inte.

På kvällen var jag med familjen till kyrkan. Nä, vi har inte gått och blivit frälsta utan vi var på dopinfo inför infon om dopinformationen med dopprästen. Försöker de värva eller?

Alla blev uppropade, pappa med hans flickvän Ellinore Eriksson, jag lilla Linnéa, ja... det rådde lite allmän förvirring. Men lite "bra-att-veta-saker" snappade vi upp och vi gick igenom psalmer som passar, vad prästen kommer att säga, hur själva prossesen går till och så. Vacker kyrka förresten, Sundbybergskyrkan. Fast en sak, prästen berättade att de, som en av få församlingar, tar upp kollekt under dopet. Nu är det ju inte så mycket vi kan säga om det men mamma kände sig lite anti när hon hörde det. Det är väl bra att de samlar pengar till behövande barn men det ska alltid vara frivilligt att ge och det känns inte som om det är det när de sticker in en håv framför näsan på en. Så om ni inte vill ge, samla på en knappar...

I kyrkan var jag tvungen att testa ackustiken så jag pruttade och knystade i takt med psalmer och prällesnack. Ekar dödsskönt i snäckorna.

Idag plockade mamma fram sin kiropraktiker hon har i källaren. De har ju inte setts på ett tag men nu dammade hon av honom och blev kotknackad. Det är bra att ha en sådan i huset. Själv hörde jag nästan hans röst oftare än pappas när jag låg i magen för då sprang mamma till sin kiroFredrik varje vecka. Och jag hörde också andra suspekta ljud... knak, brak, knak och mer brak. Så de kändes välbekant där nere på praktiken. Och lite leenden kostade jag på mig så kanske han är snällare mot mamma. För det kommer ett och annat aj från henne när han är i farten.

Hon hade inte helt stelnat till i alla fall, trots att de inte setts på ett tag men hon behöver nog börja besöka gubben i källaren lite oftare för att hålla efter sina behov...