Det finns en första gång för allting. Idag såg jag snö som lagt sig för första gången. Jag åkte tunnelbana, vilket jag aldrig gjort förut och nu ska jag iväg på mitt första kalas. Snön och den friska luften gjorde mig så tagen att jag slocknade direkt. Det var annat än den gamla vanliga koldioxidandan det. Tunnelbanan var ett spännande ställe som bjöd på hisnande åkattraktioner i form av pissoarstinkande, ammoniakhissar där man, förutom den förträffliga odören, fick en stickande känsla i ögonen och mysiga kväljningar. Efter fem olika rides kom vi till ett trasigt åk. Då blev det rulltrappa av, trots risk för nödstopphuliganer som kan orsaka fall och kast med liten bebis. Det har ju hänt förut. Och mycket riktigt så hände det något. Högst uppe tog det tvärstopp då framhjulen på vagnen fastnade. Mamma slog i magen i handtaget och pappa...gick lugnt vidare. En annan man fick hjälpa till att lyfta vagnen för det gick bara inte att komma upp. När pappa så vänder sig om säger han att det är väl bara att lyfta vagnen. Öh, nä, hjulen satt fast och bakhjulen hängde i luften så hur lyfter man då? På Drottninggatan rådde redan en julhysterimania där folk trängdes, knuffades och sprang på varandra. Efter en timme åkte vi hem igen utan ett enda ärende gjort och för att handla...på nätet.

Nu ska vi parta. KusseJolle har blivit jätte gammal. Grattis på fyraårsdagen Joel önskar Minea.