PAPPA ÄR OCKSÅ TRÖTT

Jag tror att jag har gått in i väggen. Jag måste vara utbränd. Idag har jag sovit mest hela dagen och när jag vaknar gråter jag. Mamma trodde att jag var sjuk och tog fram termometern och ojade sig men jag är kärnfriskheten själv. Jag kanske bara lever i eftersviterna av chocken av att mamma går omkring nakenfis halva dagarna. Jag ser framför mig hur jag som typ fjortonåring tar hem en pojkvän och där hon mamma enbart iklädd ett halsband och en hårsnodd. Hon har kommit in i någon slags efterfas av graviditeten där hon har klimakteriesymtom med värsta svettvallningarna.

Själv är jag nog i en ny utvecklingsfas och verkar ha varit det de senaste veckorna trots att nästa fas egentligen inte ska komma förrän i vecka nitton (jag är sjutton veckor på tisdag men är ju förstås född elva dagar för sent också). Denna fas kan vara mellan fem och sju veckor. Jag sover mer och äter mindre. Verkar apatisk och sitter mest och begrundar livets nycker. Det är nu jag börjar förstå händelsernas följd. Det vill säga att om jag ser en studsboll studsa så kommer jag att förvänta mig att den ska studsa nästa gång jag ser den också. Jag börjar fatta konstruktionen.

I denna fas ska jag lära mig att vända mig från mage till rygg och tvärtom, att smacka med munnen för att visa att jag är hungrig, att ta tag i bröstet eller flaskan för att föra in det/den i munnen, att säga konsonanter så som m och n, att förstå att någon kan gå ut ur rummet, att sitta om jag stöttas upp av kuddar, att sprattla mycket mer med armar och ben, skratta högt och mycket mera. Ha, been there, done that!

Efter fasen, mellan vecka nitton och tjugosex så ska jag också kunna göra försök att krypa men inte klara av det, kunna titta när någon frågar var är lampan eller var är mamma o.s.v., kunna sjunga tre verser ur Aida, nja kanske inte det sistnämnda men vem kan det? Ja, detta är händelsernas tid, en tid i förändring. Och jag, jag är i händelsernas centrum.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ni har väl inte missat att jag inte bloggar här längre utan på en ny webbsida - http://mysminea.blogg.se Ser att många går in och läser här men går inte in på nya sidan så häng med till nya, fräscha, bättre mysminea. Där kan ni se fler bilder från do...

Tja ba alla fans.... Nu, för att komplicera saken så har jag flyttat min blogg. Den finns nu på http://mysminea.blogg.se/?tmp=07093302. Denna kommer att ligga kvar så ni kan fortfarande gå tillbaka och kolla in gamla inlägg osv. På nya bloggen hittar...

Nu ska jag äntligen plita ner några rader om årets party. Det bästa partyt jag varit på i hela mitt fyramånaders liv faktiskt. Efter detta så anser jag att vi ska ha sådana fester varje dag, varför inte två gånger om dagen, eller en dygent runt som a...

Nu, hundra år senare, går det äntligen att se videoklippet jag ville visa er. Filmen är från BB, när jag har hyponeuroverakustiskadiafragmakontravibration (hicka). ...

Jag hade hört talas om att det skulle bli dop men att jag skulle dopas med vatten, det var en stor besvikelse. Men jag anpassade mig efter situationen och var som vanligt ett A-barn om man får säga det själv. Mamma och pappa var stolta som tuppar i h...