Låt mig berätta en saga för er. Detta är en sann historia, bara namnen har blivit ändrade för att skydda de som oskyldiga, och skyldiga äro.

En gång för länge sedan, i det vita snölandskapet Jokkimokki, bodde tre prinsessor. Den äldsta, hertiginnan av svensktoppen var en vacker blondin med prinsarna i en svans bakom sig. Den mellersta systern, hertiginnan av soul och funk var en mycket söt, mörk skönhet med visdomens gåva. Den yngsta av de tre prinsessorna, hertiginnan av hårdrock var lite annorlunda. Hon var den rotlösa, den spänningssökande men som innerst inne inte önskade sig annat än att få en liten prinsessdotter.

Hertiginnan av hårdrock reste land och rike runt för att finna en donerande prins men fann inte mer än golfspelare, dansbandskungar, fyllehundar eller mesar. Och golfspelarna slog sig fram över gräsmattan för att träffa henne men att få en golfboll i huvudet är inte skönt. Dansbandskungarna var ju kungar och inte prinsar. Fyllehundarna skällde bara och mesarna flög sin kos över sin fågelhimmel.

Samtidigt på andra sidan stan, i samhället av ett fase, gick en prins vilse och letade efter en prinsessa att inseminera. Man han stötte bara på blondiner som var riktigt blonda, blåögda blickfångare som var väldigt blåögda eller långnaglade ragator som klöste och rev.

Men så en vacker kväll då månen lyste full och himlen var stjärnklar stötte de två vilsna själarna ihop på Heaven, och blev heavingly himmelskt betuttade och två nya par vingar skapades i himmelen.

Först såg inte prinsen prinsessan men hon såg honom för han var lång och ståtlig och syntes över massorna. Så hon letade sig fram till hans synliga huvud och så sa det bara kluck. (ja, de var ju inte helt nyktra). När de skulle skiljas åt den kvällen lämnade prinsessan sitt nummer till prinsen men lämnade fel nummer och när hon sprang därifrån vid tolvslaget visste hon inte om de någonsin skulle ses igen. Prinsen letade landet runt efter den prinsessa som numret passade till men utan resultat. Prinsessan förstod att hon måste ta saken i egna händer så hon skickade ett bud till prinsen som löd Glad påsk. Prinsen blev glad och svarade genast via budbäraren Macintosh att han önskade detsamma och att han även önskade prinsessans rätta nummer. Med glädje uppfyllde hon hans önskning och prinsen telefonerade sin prinsessa inom tio minuter, het på gröten som en tomte på julaftonskvällen. Efter det var de tu oskiljaktiga. Nu saknades bara den lilla dottern och en vacker dag, utan att ens storken varit på besök, blev det lilla barnet till. Och så levde de lyckliga i alla sina dagar.

Och som ni förstår så var den lilla dottern jag :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ni har väl inte missat att jag inte bloggar här längre utan på en ny webbsida - http://mysminea.blogg.se Ser att många går in och läser här men går inte in på nya sidan så häng med till nya, fräscha, bättre mysminea. Där kan ni se fler bilder från do...

Tja ba alla fans.... Nu, för att komplicera saken så har jag flyttat min blogg. Den finns nu på http://mysminea.blogg.se/?tmp=07093302. Denna kommer att ligga kvar så ni kan fortfarande gå tillbaka och kolla in gamla inlägg osv. På nya bloggen hittar...

Nu ska jag äntligen plita ner några rader om årets party. Det bästa partyt jag varit på i hela mitt fyramånaders liv faktiskt. Efter detta så anser jag att vi ska ha sådana fester varje dag, varför inte två gånger om dagen, eller en dygent runt som a...

Nu, hundra år senare, går det äntligen att se videoklippet jag ville visa er. Filmen är från BB, när jag har hyponeuroverakustiskadiafragmakontravibration (hicka). ...

Jag hade hört talas om att det skulle bli dop men att jag skulle dopas med vatten, det var en stor besvikelse. Men jag anpassade mig efter situationen och var som vanligt ett A-barn om man får säga det själv. Mamma och pappa var stolta som tuppar i h...